The purpose of the essay has been to examine representations of immigrants in contemporary library and information science research in a Scandinavian context. By analyzing nine articles from the past decade we examine the perceptions that exist in the concepts of multiculturalism, culture, race, ethnicity, religion, gender and whiteness and what role and importance the library as a place is assigned in relation to immigrants as a user group. Our study consists of a qualitative text analysis, a critical oriented close reading method based on critical race and whiteness studies and intersectional theory. We have, with the help of Sara Ahmed´s theories of hegemonic whiteness, demonstrated how multiculturalism is partly presented as something desirable and good, partly as something potentially threatening.The discourse of multiculturalism can be said to express the notions of the other, which in the source material manifests itself by ascribing otherness to immigrants. We have, for example, examined how ethnical and cultural differences are highlighted by a separation of East and West, the library?s educational and assisting role in relation to immigrants as a user group as well as representations of whiteness, gender and clothes.

Syftet för denna studie är att undersöka vilka vithetsdiskurser som artikuleras visuellt och verbalt i högstadieskolans bildundervisning i konsthistoria, samt att undersöka hur elever förhåller sig till dessa diskurser i det bildarbete som genomförs i anslutning till momentet. Dessutom syftar studien till att diskutera bildlärarens uppdrag att lyfta frågor om etniska maktrelationer och samtidigt överföra ett nationellt kulturarv, enligt aktuella styrdokument. Studiens övergripande frågeställningar är: Vilka vithetsdiskurser artikuleras och reproduceras, visuellt och verbalt, i det material som introducerar momentet konsthistoria i högstadieskolans bildundervisning? Hur förhåller sig elever till dessa diskurser i det bildarbete som genomförs i anslutning till momentet? De teoretiska utgångspunkterna är diskursteori, socialsemiotik, och intersektionell vithetsteori. Materialet består av ett introduktionsmaterial som en bildlärare använt när denna introducerat momentet konsthistoria för en klass i årskurs 9, intervjuer med åtta elever från denna klass och åtta bilder som dessa elever arbetat med i anslutning till momentet.